Sorgens dag

Idag blev jag moster till en underbar liten Saga. Som jag längtat efter denna dagen. Vi skulle ju ha nästan samtidigt jag och Anna, bara sex dagar mellan våra flickor var det beräknat. Men istället för glädje finns där bara sorg. Lilla Saga fick aldrig se dagens ljus. Fick aldrig känna värmen från sina föräldrars famnar. Föräldrarna som aldrig kommer få vyssa sin lilla Saga till sömns, som inte får gå den där magiska första promenaden med barnvagnen. Mina tårar har strömmat ner för kinderna hela dagen, för Anna, den mest omhändertagande och kärleksfulla person jag vet, som skulle bli en fantastisk mamma. Det var ju inte så här det skulle bli. För lilla Saga, som jag längtat så efter att få träffa, som borde ha hela livet framför sig. Längtan efter och kärleken till barnet jag själv bär på har ersatts med skam. Varför ska jag få ett barn, jag som redan har två fantastiska ungar, när min syster står där med saknaden och tomheten efter sin dotter?
Jag önskar att jag kunde ta min systers smärta, göra vad som helst, väcka henne ur denna mardröm. Men åter igen står jag utan att kunna hjälpa den jag älskar.

 

Lämna en kommentar ?

4 Kommentarer.

  1. Finaste Frida…vilka ord…. jag saknar själv alla men vet att Anna har den bästa av systrar

  2. Massa kramar och tankar till er alla !
    Anna skulle ha blivit 1 fantastisk mamma och
    Saga skulle fått bästa mostern <3
    Så orättvist tänker på Er !

    Kramar

  3. Åh, va otroligt fint skrivet av dig. <3 Fruktansvärt det här, finns inga ord… 🙁 Alla tankar till er!

  4. Åh, Frida du skriver helt underbart fint! Vi alla som har längtat så efter Saga, frågar mig bara Varför? 😥

Leave a Comment


NOTE - You can use these HTML tags and attributes:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>